Sommar och inte en lugn stund

Om ni undrade om jag slappnat av än?Absolut. I säkert fem minuter när jag tillslut insåg att pluggandet är på paus. 

Lov betyder inte nödvändigtvis att ha lov. Från skolan jo, självklart, men vila får man inte. Inte om man tar på sig en massa andra projekt. Typ som att ta körkort! Det ska jag göra. Nu skriver jag det här så att jag verkligen blir tvungen att göra det. 

Uppkörningen är bokad, det är bara att ta tag i det. Jag ska klara det! Väldigt bra grej att ha om man vill jobba med hemtjänst till exempel, vilket är ett grymt bra jobb att ha som extraknäck när man vill arbeta med omvårdnad. Får jag ett jobb på ett vårdboende eller på hemtjänsten nu så får jag titeln vårdbiträde, men efter termin fyra på sjuksköterskeprogrammet så får jag arbeta som undersköterska. 

Har ni en bra helg? Jag hade storslagna planer, men Frej blev akut sjuk imorse, i dubbelsidig öroninflammation, så nu är det bara att stå ut med hela Kåvepenin-kuren och stanna hemma. Stackarn har feber och är inte alls sig själv. Förhoppningsvis blir det bättre snart. 

Sista rycket!

Terminen lider mot sitt slut. Jag har bokstavligen inte mer än typ 1000 ord att skriva men det tar emot. Motivationen är som bortblåst. 

Frej fyllde ett år och vi hade ett lyckat kalas. Tänk att jag har pluggat nästan hela hans liv? Vilken grej. Planerade hela kalaset mycket noggrant för att inte behöva plugga. Idag blir det att ordna i alla fall den ena uppgiften även om jag VERKLIGEN vill träna eller laga mat istället. Kan till och med tänka mig att storstäda bara för att slippa öppna dokumentet som jag skriver i. Vill helst låta datorn damma igen och leva sitt egna liv under skärpet på skrivbordet. Kanske skaffa barn med kurslitteraturen och bygga en sommarstuga? De kan flytta utomlands tillsammans kanske. Låta mig vara. 

Inte för att uppgiften jag arbetar med är tråkig. Tvärt om! Den är intressant och tankeväckande. Jag ska skriva om tillgänglighet i samhället, lika villkor. Har varit i sim/idrottshallen bredvid vårat hus och observerat hur anpassad den är för alla som inte följer funktionsnormen. Nu måste jag bara få ur mig lite ord. Sluta blogga, börja jobba helt enkelt. 

Vår glada lilla 1åring!

Att bli en bättre människa

Nu har vi arbetat med självförändring i några veckor. Ett projekt som innebär att vi ska hitta ett beteende som vi vill ändra på och sedan skriva varje dag om hur det går. Jag valde att bli mer konsekvent i mitt användande av tandtråd. Men det är inte direkt det enda jag skulle kunna göra bättre. På rak arm har jag även följande beteenden som bör brytas.

  • Sluta äta linschips till middag.
  • Sluta vara stillasittande i vardagen. Jag borde gå kanske 10 000 steg om dagen men ibland vill jag bara sitta i soffan från 07-22.
  • Sluta skjuta skolarbete framför mig. Det gynnar inte mig på något sätt, utan bidrar bara till stressen som ständigt är en klump i bröstet på mig.
  • Sluta sitta uppe två timmar efter Frej somnat. Liksom varför? Jag lider ju extremt av sömnbrist och borde ta tillvara på de timmar jag kan få. 
  • Sluta stöka ner så fasligt! Det är inte jobbigt att plocka undan efter sig. Jag bara gör inte det.

Skulle kunna fortsätta hur länge som helst men det är nog inte nödvändigt. Ni förstår poängen. Vi kan köra på lite positivitet istället. Här är några grejer jag gör bättre:

  • Lagar nästan all Frejs mat själv!
  • Är ekonomisk. Budgetera och planera är lite av en hobby numera.
  • Tränar! Jag tränar regelbundet och är så glad att jag delar det intresset med Jimmy. 

Den här listan skulle nog inte bli lika lång och jag fortsatte. Men det är viktigt att klappa sig själv på axeln ibland för det man åstadkommer. 

Oavsett, tillbaka till ämnet jag valde. Tandtråd. Det gick ju inte alls bra. Jag tror att jag inte var motiverad nog, och mina rutiner om dagarna är inte ristade i sten. Jag är bekväm och glömsk så det blev som det blev. Men jag har uppmärksammat problemet och försökt! Ska göra mitt bästa för att tänka på det mer i framtiden. Blev jag är bättre person? Oklart. Skulle jag bli det av att ändra på mina andra sämre beteenden? Oklart även där. 

Tandhälsan är dock superviktig, du får inga nya tänder (naturligt) om du tappar dina egna. Så om ni är lika slarviga som jag är: skärp er!

Kaffe och seminarium!

Multitasking deluxe


Det är så man får vardagen att gå ihop. Plugg+storkok. Matlådor är verkligen ett måste som studerande mamma om man har en så klängig unge som jag har. Det är praktiskt taget omöjligt att stå vid en spis om ens avkomma hänger i ens byxben. Det är aningen bättre/mer tidseffektivt att bara stoppa en låda i micron, och det gynnar ekonomin. Win-win! Samt hur skön terapi att göra storkok? Väldigt behagligt.

En annan bra sak att ha är internet. Har man inte internet kan man inte vara med i onlineseminarium, och det upplevde jag för första gången idag! Det är verkligen ett bra tips om du jobbar via pingpong att dubbelkolla länken till mötet lite tidigare än samma sekund som seminariumet börjar. Man lär så länge man lever. Sen är jag inte bäst på teknik heller, men det är en annan diskussion. Ersättningsuppgifter finns alltid, och det är skönt. 

Termin 3 är nästan säkrad!


Om jag inte gör något konstigt under praktiken dvs. För idag kom beskedet: jag klarade min tredje(!!!) omtenta. Är numera expert på anatomi och fysiologi. Förutom mitt nyvunna expertskap så har jag officiellt klarat hela termin ett! Vilken fantastiskt känsla. Är så glad att det går åt rätt håll även om det tar lite extra tid.

Har en vecka kvar på praktiken, och det går fint! Jag trivs väldigt bra inom äldrevården vilket jag hoppats på. Som det ser ut just nu så kommer jag vilja arbeta med just det. Känns lite tråkigt att jag snart inte får återvända till praktiken. Kommer att sakna personerna som jag träffat. Tiden bara rinner iväg! 

Under praktiken har vi haft ett par uppgifter att skriva på. Tror ni att jag spenderat mina “lediga” dagar med att skriva dem? Nope. Kommer jag att sätta igång imorgon? Förhoppningsvis. Det är en hel del. Ett mer troligt scenario är att jag sover så länge Frej låter mig och sen kanske tar en fika någonstans på ett tryggt avstånd från min dator och allt jag behöver göra. Längtar redan. Håll era tummar för att jag skärper mig!

Hur funkar det i praktiken att ha barn under praktiken?

Jo tack bra! Men det krävs planering. Vi har valt att göra så att Jimmy tar föräldraledigt under hela den här perioden. Bra för alla inblandade. Speciellt eftersom att Jimmy nu vet att föräldraledig=inte särskilt ledig alls. Jag har faktiskt inte varit så avslappnad som jag är nu på länge. Det är inte en enorm ekonomisk fördel, vi lever just nu på mer eller mindre hälften av vad vi gör i vanliga fall. Det är tufft.

Jag skulle vilja säga åt alla som funderar på att plugga med barn: lägg undan pengar när ni har möjlighet! Även om det handlar om någon krona bara. Jag är sjukt glad över att vi sparat ihop en liiiten buffert så att det inte blir panik nu. 

Om du funderar på att göra resan jag gör; förvänta dig inte att det ska gå att planera runt praktikens schema så att din respektive (om du har en sådan) kan jobba dagarna du är ledig. Du får med all sannolikhet veta vilka dagar du ska praktisera på typ samma dag som praktiken började. Det här med framförhållning och praktik verkar skära sig. Om din partner inte har ett jobb som är sjukt flexibelt och en väldigt snäll chef självklart. Grattis i sådant fall!

Tillbaka till det här med avslappningen. Visst, sjuksköterskor är stressade. Alltså väldigt stressade. Arbetsbelastningen är hög och det är väldigt viktigt att alltid vara alert och på topp men hörni. Sjuksköterskor har raster! Alltså riktiga raster. Raster som i att man får vila, dricka kaffe och äta under en bestämd tid. Sådan lyx var det länge sen jag upplevde. De gångerna jag varit på KIs campus och Jimmy varit hemma är mina pauser annars. Nu är jag ju utvilad och fräsch för jämnan! Eller, ja. Det är kanske en tolkningsfråga. 

Fjärde advent och reflektion över veckan som gått

Idag har vi fikat för säkert 10 vuxna personer. Julen är en härlig tid att dubbla sin vikt.

Den gångna veckan har bjudit på många känslor och snabba vändningar. Efter fiaskot som var tentan så hade vi ytterligare ett lektionstillfälle i skolan. Eller rättare sagt en dag av studier på plats. Vi fick gå en HLR-kurs, lära oss att göra en EKG-undersökning och en lärare visade oss hur en spirometri gick till.

Goda nyheter: jag har inte astma längre! (Det kan man få reda på genom en spirometri) Dåliga nyheter: min form är sämre än jag trott. Har träningsvärk i hela överkroppen efter att ha testat HLR i 6 minuter vilket är så länge man behöver hålla på i väntan på en ambulans. Om man har tur dvs.

Så kära läsare, om jag inte kommer igång med träningen ordentligt snart så skulle jag inte umgås ensam med mig. Inte om du är i en riskgrupp för hjärtstopp i alla fall.