Skönt med ensamtid! Eller?

Nu när andra veckan av terminen är kommen börjar jag känna mig van vid att lämna av Frej på förskolan. Jag har så mycket tid plötsligt! Känner mig förvirrad när jag kommer hem. Kan plötsligt göra allt ifred. Koka kaffe och sätta mig vid datorn utan att få en boll/en kloss/annat valfritt tillhygge i bakhuvudet. Ingen skriker, ingen äter blomjord. 

“Så skönt!” Är ju den första tanken. Men det håller bara i ungefär tio minuter. Jag har ju längtat länge efter lite lugn och ro men nu när jag fått det så vill jag bara ha hem min bråkstake. Det är inte så att jag inte gillar tystnaden, men det känns ungefär som att bli amputerad utan bedövning när man lämnar honom på förskolan. Tur att det inte är så många timmar varje dag och att pedagogerna är fantastiska, men en positiv sak är att jag verkligen uppskattar eftermiddagarna på ett annat sätt. Skolan är avklarad under dagen och jag kan verkligen fokusera på honom, ingen skavande oroskänsla liksom. Vi kan gå till en park och göra av med all energi innan pappa Jimmy kommer hem och fixar middag. Livet är allt bra ordnat just nu! Så det är väl bara att tacka och ta emot innan vi drabbas av VAB-kaoset som man hört talas om. 

Imorgon är det skola hela dagen, föreläsning om klinisk kemi! Hoppas på en god natts sömn så att jag har orken att anteckna och lyssna hela dagen. Nu hittar jag i alla fall till Birkeaulan, så ett problem mindre!

Redo att plaska!
Advertisements

Sjukdomstider och anatomi

Vintern är så fin, jag älskar verkligen december! Men jag älskar inte att ständigt vara sjuk, att man kan vara så mottaglig för virus och annat trams som jag är minst sagt trist. Den ena förkylningen avlöser den andra. Frej har också blivit lite febermosig och imorgon bär det av till vårdcentralen.

Anatomi & Fysiologi är otroligt svårt. Jag kämpar på, men det går trögt. Jag klarade precis självtestet i anatomisk terminologi och känner mig som ett stort frågetecken. Så här mycket information får helt enkelt inte plats. Inte på så kort tid i alla fall. Får väl begrava mig själv i kurslitteraturen lite extra, men det är svårt när man är lite småsjuk. Det bli liksom en dominoeffekt. Man orkar inte träna, man äter inte som man ska, man tappar motivationen och lusten. Inte kul! Men det är bara att göra så gott man kan.

In other news: har ni donerat blod någon gång? Inte jag. Hoppas verkligen att jag kommer att våga det, jag är nämligen brutalt rädd för att bli stucken i armen. Jag tänker att jag ska ta steget och göra det, men kanske i januari. Lite som KBT kanske, man kan inte vara rädd hela livet. Det finns ju sämre nyårslöften ?
För er som är tuffare än mig, så kommer blodbussen till campus Huddinge den 12:e december. Passa på! Det är den bästa julklappen du kan ge.

blodgiv

En kort paus mellan kurserna

Efter litervis med svett och tårar lämnade jag in hemtentan kl 22.
Två timmar innan deadlinen men jag var färdig. Färdig men inte nöjd, känns så svårt att veta vad man ska göra för att göra rätt. Verkade dela känslan med mina klasskamrater, så det känns bra.

Man har ganska många chanser på sig att komplettera in case of total missuppfattning. Känns tryggt, samt att jag redan har klarat av det som behövdes för att avancera till nästa kurs oavsett resultatet på tentan! Bara det är värt att fira. Och två dagar utan skolstress, fantastiskt skönt!

Hur firade vi det då? Jo, med en brutal förkylning. Frejs första riktiga sjukdom, om man bortser från febern han fick av vaccinet. Han har varit mosig och ledsen, det värker något fruktansvärt i mammahjärtat. Men mycket sömn, vätska och mys har stått på schemat i helgen. Vi firade också hans 6 månaders-dag med fika och middag. Min lilla kille börjar bli stor.

Hans pappa har klarat sig från förkylningen som vi fick och tur är väl det, för två förkylda män är mer än vad jag skulle orka med.

Idag har vi faktiskt fått en hel del gjort, trots min ynklighet. Jag har förberett och fryst in blåbär/banan-klämmisar och grönsakspuré! Det är verkligen ett bra tips för att spara pengar, vilket definitiv behövs som föräldraledig student.
Du slipper tillsatser och konserveringsmedel också, vilket är en toppenbonus. Bara fördelar! Det enda som behövs är frys, stavmixer och det du nu vill göra puré av. Tid också, vilket är svårare att få tag i. Men när man får någon timme över så är det bara att passa på. Klämmis-påsar finns i de flesta barnaffärer och på the world wide web, en googling bort.

15127513_1155150884580137_995501376_o

En sömnlös vecka

Min lilla kille har glömt något viktigt. Att man sover på natten! Eller ja, han sover men sömnen är inte så givande för hans föräldrar när han vill äta varje timme genom hela natten. Det är minst sagt en utmaning att hålla sig flytande just nu.

Men något positivt: jag och min arbetsgrupp tog oss genom ett seminarium, nu har vi bara ett kvar på den här kursen! Och självklart en enooorm hemtenta.
Jag har arbetat på kvällarna med den under veckan, men deadlinen börjar skymta och jag är nervös för att det inte kommer bli bra. Men det blir det säkert. Hoppas jag. Vi ska läsa en patografi som heter “Bröstcancer – levd erfarenhet och fakta”.
Vad är då en patografi kanske du undrar om du är lika obildad som jag var innan den här kursen? Det är en självbiografi som skildrar hur det är att drabbas av/leva med en sjukdom. Den är skriven av den sjuka personen och inte någon närstående eller vän. Finns en bra definition här om någon vill ha en bättre förklaring. Uppgiften i hemtentan är i alla fall att utifrån några punkter reda ut och koppla omvårdnadsbegrepp till boken.

Imorgon är det fars dag och vi ska fira lite med familjen, och i mitten av dagen kommer J och F att traska iväg till Js föräldrar så jag får hela 6 timmars pluggtid om allt går i lås. Välbehövligt, minst sagt. Som förälder är det viktigt att ta vara på sådana här tillfällen, barnfri = effektiv. Funderar på om det går att injicera kaffe intravenöst? Ska googla och se om det går att lösa inför morgondagen, annars får jag väl använda sugrör direkt ur kannan som alla normala människor.

coffeeiv1

Den här veckan har jag haft min vän Madde här på besök. Hon studerade i Umeå och blev biten. Inte av ett djur utan av Norrland, och där blev hon kvar även efter examen. Vi har varit vänner och bott nära varandra under uppväxten, men nu bygger hon sitt liv på annan ort. Jag saknar henne och är glad att hon spenderar tid med mig och Frej när hon är här, det har varit så roligt. Känns som att ha laddat batterierna lite.

14962234_10154567584461063_1308395370_n
En värdefull kvinna från norr och en bebis med thunder thighs.

Mitt bästa överlevnadstips för pluggeri med bebis

Hur klarar man av studier på distans när man är hemma med en bebis? Det är omöjligt att koncentrera sig när ens lilla knyte gnyr och man försöker trycka in kunskap i huvudet. Jag klarar i alla fall inte av det. Hur får man något gjort då? Det bästa tipset är:
Be om hjälp!

Jag har turen att ha ett stort supportsystem runt mig. Min mormor och morfar bor granne med oss, mina svärföräldrar bor ett stenkast bort och mina föräldrar finns också här i närheten. Alla ställer upp för mig när jag behöver plugga ifred, vilket är helt fantastiskt!
Min kära sambo tar fullt ansvar för Frej när han har möjlighet, men vissa dagar behöver jag delta i onlineseminarium på dagen och det är allt annat än lätt med en uppmärksamhetskrävande son. Att få barnvakt då är ovärderligt!

När jag studerade på Stockholms Universitet så kunde jag sitta en hel dag vid datorn och inte få någonting gjort, men nu förstår jag verkligen hur viktigt det är att arbeta aktivt. Mitt studerande är minst sagt effektivt på helt nya nivåer nu. Det känns heller inte svårt att sitta med hundra procent fokus nu, när Frej är hos någon annan, då det blir befriande och välbehövlig omväxling från mammalivet. En form av ensamtid.
Tror nog att de flesta som varit hemma på heltid med ett barn kan känna igen sig i understimuleringen det kan innebära. I perioder kommer man inte iväg alls, träffar inga vänner och spenderar sina dagar på ganska få kvadrat där inget speciellt händer. Då är det skönt att få sätta sig och läsa eller skriva lite. Tänka på något annat än blöjbyten och utvecklingsfaser.

Min mormor och morfar är min huvudsakliga avlastning och de hjälper mig något enormt! Imorgon ska jag promenera över med Frej på morgonen, då är det dags att redovisa ett grupparbete om genusperspektiv i omvårdnad. Känns skönt för mig med scenskräck att få dela på rampljuset med några andra studenter. Jag är med i en superbra arbetsgrupp också, vilket känns tryggt.

Annars då, har ni märkt att det snöat en gnutta? Varenda bil på parkeringen här utanför är begravda och är inte avundsjuk på alla stackare som behöver stå och våldsgnugga frost från rutorna om de lyckas gräva sig fram till bilen. Jag kommer knappt ut genom dörren, vagnen är ju bara att glömma en dag som denna om jag inte installerar någon form av plog på den. När jag nu går ut så känner jag även en ångest över att klä Frej rätt. Det kan vara min kära fars fel. Han är en sann lager på lager-nazist.

Hur klär man då sitt barn på vintern i Stockholm? Efter mycket googlande har jag dock kommit fram till att detta är det mest lämpliga just nu:

  • Body, byxor och vanliga strumpor (stabil grund)
  • Ett par varma sockor
  • En mössa som täcker öronen
  • Vantar
  • En fleeceoverall

Sedan ligger han i en supermysig åkpåse. Vilken lyx, tänker jag! (Tänker du annorlunda så är det bara att skicka ett argt meddelande till mig alternativt ringa soc.) Snart blir det nog aktuellt att testleka lite i snön också, men då kör vi på tjockare overall.

Dagens plus: Te. Värmer själen och magen i novemberkylan.
Dagens minus: Valet i USA. Mer specifik än så tänker jag inte bli, fy vilken hemsk värld vi lever i när någon med en så fruktansvärd människosyn får så mycket makt.

 

 

Att få något gjort med en bebis som mår dåligt

Hur gör man när man har en bebis som mår dåligt och har saker som behöver göras? 

Om vi bortser från städningen, disken och tvätten som ligger och väntar på mig så är faktiskt distansstudier en heltidssysselsättning. Det kräver att man lägger tid och energi på det varje dag. Alternativet är ju att sitta kvällen innan deadline men det är ju inte att föredra. Just idag hade jag verkligen behövt skriva på ett inlämningsarbete men Frej mår inte bra. Han skriker, gråter och gnäller hela tiden förutom vid matning och sömn. Om jag inte fysiskt rör vid honom blir det ett himla liv här hemma. Med all sannolikhet så är det tänder på gång, men ska oavsett ringa 1177 i eftermiddag och fråga om råd. 

För att orka med en dag som denna gäller det att inte ha så höga krav på sig själv. Man måste acceptera att vissa dagar blir mindre effektiva. Det gör ingenting att det är stökigt och får jag bara lite skolarbete gjort så är jag nöjd med mig själv. Sen så blir det att vänta in J, han kommer hem vid 16 och då får jag ovärderlig avlastning. 

Nu sover Frej i alla fall så jag passar på att läsa lite inför hemtentan som sker i slutet av kursen. Det går ju faktiskt att göra samtidigt som man håller hand.

Fältstudieveckan – check!

En intensiv vecka har kommit till sitt slut och det firar vi med Frejs första förkylning. Det blir tacos, idol och spolande av bebisnos. Härligt!

Jag och en kursare har spenderat vår fältstudievecka på avdelning R73 på Huddinge sjukhus. Jag tänkte beskriva lite vilken typ av verksamhet som bedrivs där men väljer att låna vad de själva skrivit på sin hemsida;

“Avdelning R73 i Huddinge gör minnesutredningar som kräver inneliggande vård. Här utreds och behandlas också patienter med beteendemässiga och psykologiska symptom vid demens (BPSD).

Avdelningen har 16 vårdplatser och patienter från hela Stockholms län kan tas emot. En utredning tar ca 2-3 veckor och patienten genomgår då olika tester och får en noggrann medicinsk genomgång.”

Det har varit spännande att få en inblick i hur sjuksköterskornas dag ser ut, men när det gäller att bara observera så kan det lätt bli lite långsamt på en avdelning där det till stor del handlar om journalföring och administration. Tycker verkligen att de elever som hamnar där på sin praktik senare i programmet har tur!
Nu är det dags att parkera mina birkenstocks och plocka fram penna, papper och kurslitteratur. Nästa vecka ska vi till skolan för en redovisning, finns det något bra sätt att tackla scenskräck på ungefär en helg så tar jag gärna emot tips. Och på tal om tips, vet någon hur man lindrar en bebisförkylning så fort/bra/effektivt/snyggt som möjligt, let me know!