Julstress och inga semin!

Semifri-vecka! Alltså inte ett seminarium. Skönt skönt skönt. Men lite svårt att hålla uppe motivationen. Man får verkligen försöka schemalägga sina dagar, men nu runt jul är det mycket annat.

Vi har haft tre uppgifter som är relaterade till patofysiologi och farmakologin. Patofysiologin är nu avslutad! Vilken pers. Två av dessa tre är inlämnade, jag jobbar tillsammans med två klasskamrater och det tickar på bra. Men den här större farmakologi-uppgiften är så hemskt svår! Den skiljer sig mycket från de tidigare “liknande” uppgifterna vi haft.

Likt många andra uppgifter är det ett patientfall med frågor till. Ett patientfall med en person, sjukdomar är listade och även mediciner i detta fall då det farmakologi. Vi ska utvärdera lite. Sedan är det två artiklar som ska granskas, vilket vi också gjort förut. Jag tittade på frågorna och tänkte mig att det inte skulle bli en större utmaning. Men när jag öppnade artiklarna insåg jag hur svårt det var att läsa en studie om läkemedel och deras effekt på människor till skillnad mot en artikel om omvårdnad. Språket relaterat till omvårdnad förstår jag, det har jag gjort sen första artikeln vi läste i termin 1. Men nu sitter jag alldeles svettig och slår upp ord för glatta livet.

Tur är det att vi har ett par dagar att lösa gåtan som är språket i dessa två artiklar. Men i huvudet är det jul. Juljuljul. Och det ska bakad, laga mat och ta hand om den lilla julgrisen Frej. Alla klappar är inhandlade men vi är inte riktigt redo än. Är man det någonsin?

Dock är den här stressen helt klart att föredra mot skolstressen. Julledigt är tyvärr inte en grej den här kursen. Oavbruten skola. Jag har alltså både trevlig och otrevlig stress. Det är otroligt svårt att hantera en familj och detta, men jag tycker extra synd om mina klasskompisar med äldre barn som kräver mer uppmärksamhet denna tid på året. Skänker en tanke åt dem nu när julafton närmar sig, hoppas att de kan få ta det lugnt några sekunder. Det ska jag i alla fall verkligen försöka göra.

Advertisements

I fas?!

Det har hänt. För första gången på så himla länge är jag ikapp! Inga eftersläpande himla tentor som spökar och gör mig sömnlös om nätterna. Tentade om patologin och även ktc-besöket vilket är en helt annan historia. Önskar att jag kunde slippa den bottenlösa prestationsångesten som är de där kliniska examinationerna. Men det tänkte jag gnälla över i ett separat inlägg .

Tillbaka till min glädje! Fick ett meddelande av min lärare i patofysiologi i veckan:

Haha! Jag har alltså pluggat precis lagom mycket kan man säga. Eller 0,25 poäng för mycket. Blev så chockad att jag skrek/skrattade rakt ut då jag iskallt räknat med ett fett misslyckande. Sekunden jag vände på försättsbladet och läste fråga 1 så insåg jag att jag haft helt fel taktik. Jag hade förberett mig på att tentan skulle likna den förra, vilket den inte alls gjorde. Tycker faktiskt att jag kan ämnet rätt hyfsat men så fort jag går in i en tentasal så försvinner all kunskap med ens. Då hjälper det heller inte att tentan inte ser exakt ut som jag föreställde mig, som om den någonsin gör det? Antar att det är mitt stora hjärnspöke prestationsångesten som gör sig påmind.Oavsett så satte jag den! Fy så skönt. Och bara en vecka kvar till jul-uppehåll. Eller uppehåll blir det inte riktigt då vi har en tenta i farmakologi den 2/1. Härligt datum va? Varför ha rimstuga när man kan ha pluggstuga?

En ofrivillig paus

Under vecka fem av praktiken slog kräksjukan till. Detta var min stora skräck, då ett av kraven för godkänt är 100% närvaro, och ingen tid är avsatt för att kunna ta igen eventuell frånvaro som sker i slutet av praktiken. Hade jag bara kunnat bli sjuk under vecka 1 så hade det funnits dubbelpass och helgpass att hinna med men icke, viruset knackade på med sämst möjliga tajming.

Hur löser man det då? Ja, man skickar ca 373652 panikslagna pim till sin ansvariga lärare och spammar avdelningens samordnare och håller tummarna för att alla vill samarbeta med dig. Sen är det bara att prioritera så hårt man bara kan, skolarbetet får stå vid sidan tills allt är löst. Även bloggandet tills jag slutat drunkna, vilket är nu. Jag hade tur och fick gå mina pass som jag varit sjuk direkt veckan efter, men seminarium och tentamen blir lidande. Som tur är kunde jag i alla fall vara med på de planerade aktiviteterna, men det återstår att se hur tentan gick.

Hur ligger jag till nu då? Jo, jag väntar på svaret från omtentamen i patofysiologi. Jag låg bara ett par poäng under godkänt och de poängen var tråkiga då jag rört ihop lite fakta och svarade riktiga tvärtom-svar. Inte helt konstigt med tanke på att min stressnivå varit enorm kanske, men det är faktiskt riktigt kul att skriva den! Klarar jag den inte nu heller så är det verkligen inte hela världen. Patofysiologi är ju en av de saker man hoppas få läsa när man påbörjar sjuksköterskeprogrammet. Jag kommer att bli expert med tanke på all repetition, haha!
Alla seminarium har jag faktiskt fixat vilket känns mycket bra. Och snart är terminen slut! Håll tummarna för att jag snart inte ligger efter alls, det hade varit toppen. Håll också tummarna för att jag och lilla familjen slipper kräksjukan mer iår.

Frej och ”traaa-kta”