Hej på er, ni som hänger kvar trots min dåliga uppdatering. 

I måndags klarade jag av mitt teoriprov! Jag känner mig så glad, nerverna höll på att ta kål på mig. Jag hade ungefär samma taktik som jag dumt nog användt mig av under mina två terminer på Karolinska Institutet. Små-kika lite då och då för att sedan stressplugga i kanske två dygn innan själva testet. Men förutom vid läkemedelsräkningen så har det visat sig vara en succé! Nu är jag ett steg närmare körkortet.

Jag har spenderat ganska många timmar på mitt nya jobb. Det är nästan orimligt att tycka så mycket om ett arbete som jag gör om mitt. Att få ta mig till serviceboendet är verkligen ett nöje. Minns det som slitigt från förra gången jag testade på att vara vårdbiträde, men nu när jag varit hemma med yrvädret Frej så är det lugnt. Även när det är stressigt. Jag vill faktiskt ta det så långt som att säga att det är som terapi att gå runt där och hjälpa till. Hoppas att jag kommer trivas lika mycket som sjuksköterska, annars så har jag i alla fall något att falla tillbaka på.

Sommarprojekt

När man har ca hundra kilo energi så behöver man någonstans att rikta den. I vanliga fall är det mot mina studier och Frej, men nu under sommaren så blir det ju mindre. Därför jag tänkte ta körkort liksom. 

Att läsa teori går ju sisådär men att köra gör jag faktiskt regelbundet. Har en app men den konkurrerar med mina sociala medier och försvinner i bruset, så det börjar bli dags att trappa upp tempot! 

Eftersom jag har såååå mycket fritid (haha) så ha jag skaffat mig ett jobb! Wehå! Det är som vårdbiträde, ska berätta mer om det och lite tankar om det i nästa inlägg. Det har ju varit lite tyst från mig påbloggfronten, jag har verkligen tagit sommar. Nu ska jag skärpa mig i alla fall! 

Så vad har hänt sen sist? Jo, jag har firat midsommar! Min kära sambo knegar på och jag hänger med Frej hela dagarna. Den här sambon har tyvärr lyckats ha sönder sitt knä på jobbet, så vi väntar på besked om en eventuell operation. Han har spräckt menisken och det är svullet och ömt. Aj aj! Men han haltar på. Till och från jobbet, utan att klaga. Tur för världen att det finns sådana som honom, och tur för mig. Själv tar jag alla chanser att klaga. Skulle jag ha ont så skulle ni alla veta det. 

Hoppas att er sommar har startat lika fint som min, och håll utkik efter en liten video med yours truly på KIs Facebooksida! Spelade in en med min bloggkollega Isabelle nu i veckan.