En tuff vecka

Som jag skrev om i mitt förra inlägg, Frej har varit riktigt svår att hantera den här veckan, och jag har oroat mig för att någonting är fel (hej klassisk överorolig och googlande mamma). Han har vrålat sig redlös och gråtit dagarna i ända hela veckan. Det enda som duger är att bli buren i selen. Ergobaby, i owe you my life.
Dock är min rygg öm som aldrig förr, men motionen är det ingen brist på i mitt liv just nu. Det är värre med skolarbetet som blir lidande, hur får man någonting gjort när ongen bara skriker? Svaret är att man inte får det, så enkelt är det.
Pratade med min barnmorska idag och hon gav mig ett lugnande besked; att med all sannolikhet så beror hans beteende inte på något av det mitt googlande resulterade i, utan det är en del av en utvecklingsfas han är i just nu. Vi avvaktar till nästa vecka med eventuellt besök på vårdcentralen, för att idag (peppar peppar) har han varit den snälla och glada bebisen jag är van vid.

Sådana här veckor kommer det att bli fler av, att ha små barn är inte enkelt. Det är närmast omöjligt att planera runt dem. Ena dagen kan han jollra lite för sig själv i sitt babygym från morgon till kväll och nästa dag så duger inget annat än att bli runtburen. På tuffa dagar så har man inte ens tid att äta, så hur ska man då kunna producera ett skolarbete av värde? Oklart.

Det man kan göra är att inte stressa upp sig. En dålig vecka får inte förstöra allt, ta det som det är och fortsätt som vanligt nästa vecka.
I tisdags hade vi ett seminarium som innebar en redovisning i Adobe Connect, (ett program som påminner lite om skype, ska berätta lite mer ingående om det i ett framtida inlägg) men med min scenskräck och Frejs humör i åtanke så valde jag att inte delta. Istället knåpade jag ihop en ersättningsuppgift efter att jag nattade med Frej och håller nu tummarna för att den blev tillräckligt bra. Min hjärna är inte på topp just nu. Men jag accepterar det. Det värsta som kan hända är att jag får göra den en gång till och det är trots allt inte så farligt. Kanske på en vecka med supermycket energi?

Dagens plus: ERGOBABY! Bärselen är så underskattad.Varför pratar man inte mer om alla positiva effekter av bärande i alla dess former? Fantastiskt mysigt för både mamma och bebis. Läste någonstans att vagnen som uppfinning är ett “evolutionärt misstag” och förstår verkligen vad de menar, även om det kanske är att ta i. Har du en bebis och inget bärdon, skaffa dig ett, ASAP!
Dagens minus: Utvecklingsfaser. Eller, ja. De negativa effekterna av utvecklingsfaser. Det svider i mammahjärtat när man inte kan trösta och energin tar slut.

barsele
Min trötta och nöjda lilla nalle. 

Att få något gjort med en bebis som mår dåligt

Hur gör man när man har en bebis som mår dåligt och har saker som behöver göras? 

Om vi bortser från städningen, disken och tvätten som ligger och väntar på mig så är faktiskt distansstudier en heltidssysselsättning. Det kräver att man lägger tid och energi på det varje dag. Alternativet är ju att sitta kvällen innan deadline men det är ju inte att föredra. Just idag hade jag verkligen behövt skriva på ett inlämningsarbete men Frej mår inte bra. Han skriker, gråter och gnäller hela tiden förutom vid matning och sömn. Om jag inte fysiskt rör vid honom blir det ett himla liv här hemma. Med all sannolikhet så är det tänder på gång, men ska oavsett ringa 1177 i eftermiddag och fråga om råd. 

För att orka med en dag som denna gäller det att inte ha så höga krav på sig själv. Man måste acceptera att vissa dagar blir mindre effektiva. Det gör ingenting att det är stökigt och får jag bara lite skolarbete gjort så är jag nöjd med mig själv. Sen så blir det att vänta in J, han kommer hem vid 16 och då får jag ovärderlig avlastning. 

Nu sover Frej i alla fall så jag passar på att läsa lite inför hemtentan som sker i slutet av kursen. Det går ju faktiskt att göra samtidigt som man håller hand.

Distans, men inte bara hemmastudier.

Att studera sjuksköterskeprogrammet distans på KI är inte hundra procent hemifrån. Du har ca två fysiska träffar per 7,5 högskolepoäng utöver VFU, och en sådan hade vi i torsdags. I just detta fall/denna kurs innebar det en powerpoint-presentation om våra erfarenheter av sjuksköterskeprofessionen samt fältstudierna och sedan en gruppdiskussion. Just kanske en sådan sak jag hoppats slippa nu när jag inte studerar på campus, men så kul skulle vi inte ha!
Jag överlevde (surprise, surprise) även denna gång, och är glad att det är över. Hade varje dag valt ett skrivarbete modell superlångt över att redovisa i ynka fem minuter, men man behöver utmana sig själv ibland också.

Utöver den fruktansvärda redovisningen så hade vi en gruppdiskussion där man fick prata om sina upplevelser av fältstudieveckan och även allmänt om vår uppfattning om sjuksköterskeprofessionen. Det var otroligt kul att få höra om allas erfarenheter. Känns också kul att få träffa alla i klassen, jag trivs väldigt bra i gruppen.

lektionstavla
Klassens samlade tankar.

Omställning

Det var verkligen välbehövligt med en långhelg efter förra veckan. Jag tog igen lite sömn och tog en tur till Dalarna med min familj för att kika på en sommarstuga. Även om miljöombytet var kort så gjorde det skillnad. Tyvärr så hamnade vi i köer på vägen hem, och jag övningskörde. Så mycket för avslappning? Jag överlevde, Jimmy överlevde, Volvon överlevde mirakulöst och Frej skötte sig bra i sin mormor och morfars bil.

På måndagen tog ångesten över på grund av det stundande lektionstillfället över och jag fick skjuta lite på att göra klart min powerpoint. Min scenskräck är nämligen brutal. Jag blir helt blockerad och slutar fungera. Det är ju en fördel med distansstudier, du slipper för det mesta situationer där du behöver stå framför en publik, men inte alltid!
Så nu satt jag här, lite lugnare än igår, i sista minuten och finslipade. Men jag klarade min deadline och det är alltid något! Sen hur det blir på torsdag återstår att se. Jag klappar mig själv på axeln om jag klarar av att yttra ett enda ord.

Nu blir det till att duscha och sedan sova. För klockan 23 är nämligen en rimlig tid att duscha när man är småbarnsmamma. I alla fall om man vill duscha ifred. God Natt!

img_7384
En trött kille och en glad mamma. Brukar vara tvärtom.

 

Fältstudieveckan – check!

En intensiv vecka har kommit till sitt slut och det firar vi med Frejs första förkylning. Det blir tacos, idol och spolande av bebisnos. Härligt!

Jag och en kursare har spenderat vår fältstudievecka på avdelning R73 på Huddinge sjukhus. Jag tänkte beskriva lite vilken typ av verksamhet som bedrivs där men väljer att låna vad de själva skrivit på sin hemsida;

“Avdelning R73 i Huddinge gör minnesutredningar som kräver inneliggande vård. Här utreds och behandlas också patienter med beteendemässiga och psykologiska symptom vid demens (BPSD).

Avdelningen har 16 vårdplatser och patienter från hela Stockholms län kan tas emot. En utredning tar ca 2-3 veckor och patienten genomgår då olika tester och får en noggrann medicinsk genomgång.”

Det har varit spännande att få en inblick i hur sjuksköterskornas dag ser ut, men när det gäller att bara observera så kan det lätt bli lite långsamt på en avdelning där det till stor del handlar om journalföring och administration. Tycker verkligen att de elever som hamnar där på sin praktik senare i programmet har tur!
Nu är det dags att parkera mina birkenstocks och plocka fram penna, papper och kurslitteratur. Nästa vecka ska vi till skolan för en redovisning, finns det något bra sätt att tackla scenskräck på ungefär en helg så tar jag gärna emot tips. Och på tal om tips, vet någon hur man lindrar en bebisförkylning så fort/bra/effektivt/snyggt som möjligt, let me know!

När sover sjuksköterskor?

Det här med att jobba så att man kommer hem 22, och sedan behöva gå upp klockan 05 dagen därpå. Är det meningen att man ska orka det och även vara en fungerande människa?! 

Det verkar så. Speciellt om man tänkte jobba som sjuksköterska. Men antar att det är lite enklare utan en liten grabb som tänker att sömn inte nödvändigtvis behöver vara något man får på natten. Går ju lika bra att sova på dagen! Who can blame him? Hade någon rullat runt mig på en golfbana (klyschigt med golf-pappa!) i en mysig vagn så hade jag nog också sovit. Inte för att det är det enda som sker när han är hemma med sin far. Idag har de t.ex. bakat(mindre klyschigt?!). Resultatet av det följer med till avdelningen imorgon, för får man inte vänner för att man är trevlig så går det bra med mutor. Det tipset gäller alla yrkeskategorier. Varsågod!

Fältstudier termin 1

Jag har officiellt överlevt två av fyra fältstudiedagar! Kanske låter som väldigt lite för dig som läser, men för mig är det en stor grej.
Under min graviditet blev min kropp ett totalt vrak och jag sjukskrevs från mitt jobb i februari. Jag har alltså varit väldigt isolerad länge och tror bestämt att jag tappade min sociala förmåga någonstans mellan då och nu. Men det har hittills känts toppen och är både lärorikt och spännande. Värt att tillägga, jag har inte glömt min telefon, mitt busskort, mina nycklar eller matlåda en enda dag. 2 dagar kvar till 100% succé på den fronten, och jag väljer att klappa mig själv på axeln.

Fältstudieveckan under den första terminen är “hands off” och vi T1:or är endast på avdelningarna för att observera. Vi blir tilldelade platser på de stora sjukhusen i Stockholm och jag hamnade praktiskt nog på Huddinge Sjukhus. Jag blev placerad på en geriatrisk avdelning och har fått följa en sjuksköterska, det är mycket lärorikt och spännande. Längtar verkligen till de kommande terminerna när vi till större del kommer att få delta i verksamheten!

Att lämna Frej hemma med J känns jobbigt. Jag har inte varit ifrån mitt lilla knyte mer än någon timme sedan han föddes. Det är garanterat mer plågsamt för mig än för honom. Eller ja, det är med all sannolikhet inte plågsamt alls för honom. Han får ju spendera dagarna med sin toppenpappa. En toppenpappa som tyvärr inte kan amma, men Frej tar flaska, så det löste sig fint.
Värre för en annan som behöver spendera ungefär en kvart på personaltoaletten med pumpen var tredje timme.

praktikt1praktik2